Full av inspiration efter ljusa dagar i Melderstein inser jag att det är i vardagens Mysore det händer. Bara jag själv kan göra skillnad, och jag kan bara göra skillnad om jag praktiserar kontinuerligt i min vardag. Yoga kan aldrig vara sporadisk eller tillfällig, yoga är hela tiden. Nu har jag yoga flitigt förra veckan och nu senast Mysore både söndag och måndag. Nu vill jag skapa förändring. Jag känner lite som när jag började med yoga att jag tror att det kan hända! Att jag kommer att kunna göra hela primary på ett tillfredställande sätt. Samtidigt när jag skriver detta påminner jag mig själv att jag inte ens var vig som barn. Tvekan kommer! När det gäller andningen går det framåt, utan andningen skulle jag ha svårt att få till rörelserna över huvud taget.
Yoga är att må bra med sig själv. Det känns viktigt för mig nu när det är så struligt med sista handlaget på bokmanuset med två medförfattare plus förläggare, lay-outare och andra. Det har varit flera ändringar av felaktigheter som inte blivit korrigerade i andra änden och vi författare har känt oss frustrerade. Men nu verkar det som att boken ska gå till tryck inom en vecka. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Jag hoppas bara att alla inblandade gör ett så bra jobb som möjligt och att vi författare inte utesluts, eller körs över så här i slutskeedet.
Yogan hjälper mig att frigöra mig från mitt förstelärarego och mitt författarego. Jag vill känna att jag klarar mig utan både bok och framgångar på jobbet. Jag är inte boken och jag är inte mitt jobb. Ibland känner jag att jag vill släppa boken, ge bort den till de andra två författarna bara för att slippa känna negativa känslor. Slippa dras med i motgångar och även slippa kämpa hela tiden för att hålla projektet flytande. Det är som att jag är ingen utan bok. Yogan hjälper mig att vara någon utan prestationer. Jag vet inte hur det blivit såhär. Jag har ju aldrig i grunden varit en prestationsmänniska. Däremot har jag genom flera skeenden i livet inte känt mig speciellt betydelsefull. Boken är ju ett sätt att känna sig betydelsefull, men på fel sätt. Genom yoga kan jag frigöra mig från att hänga upp livet på enstaka prestationer. På sätt och vis kan jag känna att det spelar ingen roll om det blir en bok inte, och det känns bra. Jag grämer mig inte över allt arbete, jag vill må bra här och nu. Men samtidigt blir jag indragen i bokarbetet och bokångesten, där jag måste ta ställning och där hur jag väljer att göra påverkar. Kanske är det lättare att släppa allt när den är utgiven.
I alla fall, två dagars Mysore innan "semster" i stugan har hjälpt mig. Men inte hela vägen. Det går inte att bortse från det faktum att jag är en stor del av ett projekt som ska ha final och sys ihop. Endast genom att lämna projektet kan frid ges. Efter yogan i dag var jag emellertid kvar i yogan, ett tag i alla fall, och Helena hjälpte mig att ta bilder
