Marc Darby berättande under en workshop att när han och Joanne var i Mysore på 70-talet bände och töjde läraren på yogaeleverna så att en del skrek av smärta. Det fungerade i den kontexten för hängivna yogaelever i Mysore på 70-talet. Marc berättade att när han började som lärare i väst tänjde han på folk djupt ner i olika positioner men det fungerade inte så väl eftersom många slutade hans första kurs. Nu har han ändrat inställning både till yogan och till hur yoga ska läras ut. En lärare måste vara försiktig när hen rättar till elevernas positioner. Man ska inte trycka och böja när kroppen vill menar han eftersom det innebär att jobba mot kroppen i stället för med. Även yogaeleven måste lära sig att skilja på positiv smärta och negativ smärta som gör att man skadar sig. Andra saker att tänka på som yogaelev är att jobba med rätt muskler. Exempelvis när man sitter med raka ben och böjer sig framåt är det inte viktigt att få händerna så långt fram som möjligt om inte axlarna är avslappnade. Det är inte axlarna som ska sträckas ut i den positionen. Marc berättar att han ofta ser folk göra fel eftersom de tror att det är "rätt" när de kan knyta sina händer framför fötterna utan att tänka på axlarnas position.
En del av de som jag möter på retreater har haft dåliga yogalärare. Joanna från Amsterdam var på ett yogatreat i Thailand med en halvgalen lärare som böjde hennes axel i sidled så att hon var skadad i ett halvår efteråt. Hon sade också att den yogaläraren var självcentrerad vid sin perfekta yogakropp vilket han ofta lyfte fram. Jag är så glad att min yogalärare på I am yoga i Luleå tänker precis rätt. Hon har lyft fram vikten av att yoga ska kännas bra och inte vara smärtsam och framför allt att det inte handlar om prestation.
Det är en spännande samling människor på retreatet med varierade anledningar till varför de är här. För några är yoga nog till viss del prestation i alla fall och för andra inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar