Jag har handlat kläder vid två tillfällen. Första gången blev det nog lite dyrt. Jag köpte 2 fakedesigualtoppar och ett par yogabrallor. Hennes pris var 1700 rps. Jag kontrade med 900, hon sade ojojoj för lågt. Här gjorde jag fel som gick upp ipris och sade 1200 utan att hon gick ner. Sedan sade hon 1500 och jag sade ok. Hon berömde mig för att jag var så bra på att pruta och jag kände mig nöjd och glad när jag gick därifrån. Sen kom jag på att jag antagligen betalt alldeles för mycket eftersom jag bara prutat 200 rps. Jag borde förmodligen pruta ner priset till minst hälften, förmodligen mer.
Nästa dag gjorde jag ett nytt försök på två klänningar och två saronger i en annan butik. Hon sade att hon skulle ge mig ett lågt pris eftersom hon sade sig veta att svenskar inte är lika rika som ryssar till exempel. Det var ett smart drag för jag kände hur jag ville protestestera. Hon gav mig priset 4800 rp. Jag kände att det var mycket dyrare än jag tänkt mig och var beredd att ge upp affären, vilket jag sade. Hon bad mig att säga ett pris. Jag sade 1000 rp (skämdes nästan). Hon kontrade med 4000, jag sade 1500, hon 3500, jag 2000, hon 3000. Sedan sade jag 2500, last price. Hon försökte med 2600, men accepterade slutligen 2500 och verkade nöjd med affären och berömde mig för min prutning. Nu kände jag att jag lyckades bättre. Det är svårt med prutning rent moraliskt eftersom det är mycket pengar för en indier (beroende på vem man handlar av) men lite för mig. Men det handlar väl om att betala ungefår efter prisnivån i landet. Säkert så betalar jag mer många ggr och det gör mig inget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar